31 juli 2015

Nervösa sig.

För er som är nyfikna på vad jag och makeN ska pyssla med imorgon så kan ni läsa mer här. Och för er andra så gäller det bara att ni håller tummarna från 11:55 och typ två timmar framåt. Det blir löpning, mtb, löpning, simning, löpning.

Det är ett av de sätt jag nervösar*) mig på.

*) Lyssna på Kjell Enhagers sommarprat.

A som i Abbe.

Mitt hjärtas fröjd och glädje.


Drygt två år och äger hela världen, så är det med det.

Bad.

Vi har varit otroligt kassa på badandet i år. Ett dopp har det blivit här uppe i Ångermanland. Ett ynka litet dopp. I Åbadet i Bredbyn.


Efter tips från grannen så investerade vi (hehe, 300 kr på XXL) i en våtdräkt till Frida. Det verkar vara en klar förbättring. Läpparna blir inte blåa lika fort och hon är i lite längre.

Även om hon fortfarande är lite av en badkruka i badtemperaturer under 26 grader.


Även Bella tvekade dock denna dag. 17 grader är lite brr även för henne.



Men till slut så.



Och sen tittade plötsligt solen fram också och jag la bort kameran och tog mig ett (väldigt snabbt) dopp jag med!

30 juli 2015

Ja kälf.

Abbes absolut vanligaste uttryck just nu är "ja kälf, kälf!". Det betyder jag kan själv. Ibland kan det efter några försök komma ett "blälp", dvs hjälp men lika ofta kommer det ett glatt "ja kunne!"
Älskade unge. Ja kälf och blälp. Det är bra ord att ha i sin vokabulär.

Per-Ors.

I Östergensjö, nära Västergensjö där farmor & farfar bor, ligger Per-Ors-gården och där är det konstcafé varje sommar. Vi åker dit för fikat, och lekmöjligheterna. När vi kom dit den här gången utbrast Bella "Åh, det här är ju mitt favoritfik!". 

Och jag håller med. 

Idyllisk gungbräda där vi sätter fart på farmor. Lite orättvis tyngdfördelning kan tyckas. :)


Fridas favoritleksak är den här snurran där hon åkte varv på varv och sprang varv på varv för att sätta fart på Abbe.

Softish.

MakeN exprimenterar med kameran.


Den där färgen på ögonen alltså. Samma som makeNs. Älsk på det.

Abbelito på trappan. Med farfars bilnyckel i högsta hugg. 

Gullungen.

Lilla Bus.

 Filuren.

Och så var det ju fikat förstås!

Ungarna löpte amok och valde fyra kakor var. Tyvärr var det glutenfria utbudet begränsat så det blev maränger för min del. Väldigt goda, som tur var.


Det är så fint och mysigt.

Utomhusfika i solen.

Med utsikt över Antarsberget som vi besteg en dag. Två kilometers stig upp till toppen som Bella glatt skuttade uppför och som Frida kämpade sig både uppför och nerför. Abbelito fick åka i bärmesen. Hur som helst, det var en annan dag men ni ser toppen där i alla fall.

Abbe beundrar konsten. Med väldigt springiga ben.

Fin pojke i fint ljus i fin omgivning.

En mysig fikastund på ett mysigt fik. Älsk på det.

29 juli 2015

Sammanfattning av Åhhhre.

Det blev nästan fyra hela fantastiska dagar i Åre. Tre mtb-pass, två löppass, några lugna yogapass, spa:ande, massage och mängder av fröjder för ögat.

Mtb-passen; Blanktjärnsrundan, Pyramiderna och den första turen i ösregnet till Fröå gruva.

Löppassen; Ullådalen (halvvägs till Mullfjället) och idag en tur från kabinbanans topp på Åreskutan, upp till toppen och så hela vägen ner till dalen. 1 km uppför och 6 km nerför.

Yoga; jag har fastnat för yinyoga på Yogobe.com. Det är lugna pass som är mer stretch och som passar min ländrygg och mina höfter väldigt bra. Jag behöver göra före/efter träning. 

Spa; själva spa-delen var väldigt estetiskt tilltalande men jag tycker att YSB har ett bättre utbud. Varma källan med utsikt mot Åreskutan är dock svårslagen. 

Massage; OMG. Igår var jag på en helt fantastisk massage. Och innan dess en "välgörande kroppskrubb". Det var det. Jag bad terapeuten att ta i. Det gjorde hon. Hon var så jädra grym på massage att jag nästan ville gråta när det var över. Jag ville göra som ungarna och protestera och ropa "en gång till!!!". 

Fröjder för ögat; alla utsikter vi har fått se förstås och inredningen på hotellet. Väldigt mycket i koppar och väldigt mycket fint.

Utsikten från hotellets parkering. 

Utsikten från vårt rum. Ingen utsikt jag är van vid. Otroligt befriande. 

Copperhill är som en gigantisk fjällstuga. Ni som har sett filmen Turist kanske känner igen er... 



När det gäller maten så brukar vi ju gilla att äta på restaurang. Gärna flera rätter och gärna länge. Men den här resan prioriterade vi annorlunda. Första kvällen körde vi ju mtb och ville sen hinna spa:a en stund så vi missade vårt bokade bord. Vi beställde upp käk på rummet i stället. Kändes väldigt lyxigt!  Vi satt i soffan och käkade hamburgare resp anka och tittade på Blacklist på Netflix. Dag två åt vi faktiskt två rätters middag på restaurangen men först klockan 21, för att hinna med eftermiddagslöpningen. Dag tre prioriterade vi långpasset och min massage (hehe) och käkade keso/yoghurt, chips och coca-cola på rummet, framför ännu ett avsnitt av Blacklist.

Vi har sovit åtta timmar per natt, somnat vid 23 och således i princip varit först till frukosten vid 7:30. Luncherna har bestått av Snickers, energybars, nötter, torkade bär och vatten, alternativt hamburgare, pommes och cola.

Vi har hållit oss uppdaterade på sociala medier och jag har ju hunnit med att både instagramma och blogga... Men vi har hunnit prata också. Och bara vara. Ge varandra uppskattning och i mun på varandra hojta "vad bra vi har det!".

Vi har dessutom Skype:at/messat med ungarna på mtb-turen, Intersport i Åre, hotellet och på Skutan.

Jag känner mig trött i kroppen men pigg i knoppen. Längtar efter bråkiga ungar och tusen kramar. Nu ska vi träningsvila till på lördag (förutom lite yoga för min del) då vi ska vara med på Höga Kusten Multisport i Nordingrå. Tjoho.

Ullådalen & löpfesten.

Måndagsförmiddagen tillbringades på cykel runt Blanktjärnsrundan. En väldigt fin tur med en fantastisk belöning i form av den grönblå Blanktjärnen. 

Efter cyklingen tog vi en tur i Åres centrum och shoppade lite förnödenheter, t ex underställströja, vindjacka och en löprygga. Vi käkade lunch på fina restaurangen Max. På eftermiddagen började det spritta i benen igen och vi bestämde oss för en löptur i Ullådalen. Vi hade tänkt att eventuellt hinna Mullfjället runt, ca 20 km. Det kan man säga att vi var långt ifrån att hinna. Hehe. 

Maken studerar kartan. 

Men vi sprang ändå fel... Vi började med en jädrigt jobbig kilometer uppför i väldigt blöt terräng. Det var fel väg. Så det var bara att springa neråt igen och börja om.

Efter lite kämpande uppför stenig stig i skog kom belöningen. Spångesten när man springer är obefintlig och det är oftast bara en lättnad.

 Fin blomma.


Kalfjället i all sin prakt. Vi har just sprungit över/genom tvättsvampsliknande terräng.

Vinterlederna är lättare att följa än sommarlederna, tycker makeN och jag. Som titt som tätt kommer på fel led. Både till fots och till cykel. :)


Efter en timme tankade vi fin energi.


Sen tog vi oss an utsiktslöpningen igen.

Har jag nämnt att det är vackert?

MakeN hade en önskan om att vi skulle komma upp till snötäckt område och kuta runt lite... och kanske kasta en snöboll eller två. Men. Efter typ 80 minuter så hade vi inte kommit mer än halvvägs till toppen, och då hade vi ju lika långt hem igen. Så, vi fyllde på vattenförrådet i en härlig bäck.


Och så vände vi hemåt igen. Vi hade en restaurangtid att hålla, kl 21 och vi ville hinna duscha innan. Det behövdes liksom...

Kommande hjortronfest.

Löpningen tillbaka till bilen gick lättare.

Blandade glädjetjut.

Lycka är en vattenpöl. Eller?

På väg in i skogen igen.

Mera fina blommor.

Skitig = lycklig.


Tur att det går att skölja av sig i Ullån.

Bra kämpat!

För några år sedan hade jag inte ens en tanke på att träna flera pass på en dag. Än mindre springa i fjällen. Men. Jag är okej med förändringar som dessa.